Agni - matsmältningselden

De Ayurvediska vise männen menade att gift är bra för oss om vi kan smälta
det ordentligt, medan vi kan dö av nektar om matsmältningen är dålig.

Inom Ayurveda talas det om 4 olika slags Agni (matsmältnings-eldar). De förknippas ofta
med de olika doshorna.

Sama agni(balanserad matsmältning):
innebär att man kan äta i stort sett vad som helst utan att känna obehag och agni förbränner
allt. När födan förbränts, 4-5 timmar efter maten får man naturliga hungerkänslor.


Vishama agni (oregelbunden matsmältning):
förknippas ofta med en Vataobalans. Den här personen känner inget behov att äta regelbundet
och kan bli hungrig när som helst. Ofta försvinner hungerkänslorna om hon/han inte äter.
Agni har kommit i obalans och vet varken ut eller in. Det resulterar i oregelbundna tarmtömningar.

Tikshna agni (stark matsmältning):
förknippas ofta med en Pittaobalans. Här förbränner agni födan så snabbt att näringen inte
hinner tas upp av kroppen. Den här personen blir ofta hungrig 1 eller 2 timmar efter mat
och slänger ofta i sig maten eftersom de är så hungriga. De har många tarmtömningar.

Manda agni (långsam, svag matsmältning):
förknippas ofta med en Kaphaobalans. En person med Manda agni har långt mellan hungerkänslorna
så de kan hoppa över måltider och behöver inte heller äta särskilt mycket. För mycket föda kan
släcka elden i magen. De har ofta tung avföring.

När vi förstår att vi har olika matsmältningskapacitet och kanske känner igen vår egen, blir
det lättare att påverka vårt ätande. Alla behöver t.ex. inte äta en stadig frukost som vi har
lärt oss. En person med svag agni kan skjuta lite på frukosten och äta lite lättare på morgonen.

Huvudmålet ska dock alltid intas mitt på dagen eftersom agni är starkast under den tiden på
dygnet, oberoende av vilken slags agni vi har.

smör
ghi1 ghi2 ghi3
Ghiet kokas Nyss upphällt Efter en timma

Startsida Om Ayurveda Tjänster Aktuellt Om Mig Kontakt

©Insikt & Hälsa
Webmaster: Jeanette Nilsson

 

Ghi »
nektar

Ghi-recept


500 g normalsaltat eller osaltat smör.

  1. Smält smöret på lägsta värmen
    i en tjockbottnad kastrull.
  2. Sjud i ca 30-45 min till det klarnar och skumma av det
    vita på toppen.
  3. Ta bort kastrullen från plattan när mjölkämnena på botten börjar bli guldbruna och gheet är genomskinligt. Du kanske
    ser fina bubblor stiga upp från bottensatsen. Var vaksam så
    att den inte bränns
  4. Häll den fortfarande heta gheen genom en rostfri sil täckt med en silduk av bommulsväv. Samla upp det silade ghiet i en skål. Var aktsam så att du inte får droppar av den heta oljan på händerna.


Förvara i burk med lock på i rumstemperatur.

Ghi

Ghi - också känt som skirat smör, smörolja och ghee - är en förträfflig produkt. Det är
framför allt fettet som är gynnsamt med mjölkprodukter, och riktigt ghi är en mjölkprodukt
med nötaktig god smörsmak, men helt fri från proteiner, kolhydrater och vatten; det enda
som återstår är rent mjölkfett och de fettlösliga vitaminerna. Fettlösliga vitaminer sitter
naturligt ihop med fettet och skänker också ghiet dess vackert gula färg
.

Ghi har traditionellt använts i framför allt indisk matlagning.
Orsaken är att ghi till skillnad
från smör är mycket hållbart även utan kylning; lufttätt förvarat kan det lagras uppemot något
år i rumstemperatur (vilket också gör det lämpligt som bredbart alternativ till smör.)

Naturligt fett har en egen smak; ghi och smör från naturbetesdjur får också mer påtaglig smak.
Man kan jämföra med margariner och varmpressade vegetabiliska oljor där så gott som ingen
naturlig smak finns kvar (även om de ofta smaksätts i efterhand). Processen döljer också smaken
av härsket fett.

Ghi lämpar sig särskilt väl för matlagning vid hög värme, som t.ex. wokning och frityr; det
är nämligen värmetåligt och smälter utan att få bränd bismak.

Så hur får man tag i ghi? Jo, man kan göra det själv med smör som råvara, eller köpa det färdigt.

För att köpa färdigt ghi får man söka sig till butiker med mer utpräglat internationellt sortiment,
som t.ex Sivia Matcenter vid Vaksala torg i Uppsala. Där kan man köpa"Khanum pure butter ghee"
(icke att förväxla med "pure vegetable ghee"!)

Vill man göra eget smälter man smör och börjar sjuda det, mjölkens ostämne (proteinerna av kaseintyp) klumpar då ihop sig och lägger sig ovanpå smöroljan. Underst i kastrullen bildar vatten, laktos, salt och
vassleprotein en mjölkliknande utfällning.

Till toppen »

Yogananda
mat